Familjeplaneringsprogram i Medina Salam
Byn Medina Salam ligger 5 km från Gunjur på västkusten i södra Gambia och 7 km från gränsen mot Senegal. Flera olika stammar med olika språk har slagit sig ner här. En del är änkor och flyktingar ifrån krigen i Ginea Bisau och den del av södra Senegal som kallas Kasamas. Byn bildades så sent som 1987 och här bor nu ungefär 1050 personer. Många vuxna är analfabeter. Medelåldern är låg. Under 2007 föddes 33 barn i byn och 7 dödsfall noterades. Barnadödlighet förekommer och det är inte ovanligt att kvinnor dör i barnsäng. En gravid kvinna som skulle föda sitt sjätte barn dog i november. Fatu, lilla Metas mamma har fött 10 barn, varav 7 är i livet, två dog i späd ålder och en omkom i september p.g.a. ett blixtnedslag.
Mariama, vaktmannens fru som i våras fick sitt fjärde barn (lille Lars) har sagt till sin man att nu vill hon inte ha fler barn. Jag åkte med henne till barnmorskan på kliniken i Gunjur där hon efter en djupintervju fick en p-spruta som skulle vara i 3 månader. Hon fick ett kort med sig hem och tid för återbesök. I Gambia finns det tillgång till de flesta preventilmedel och allt är numera gratis.
När jag talade med Yusupha Fattu, föreståndaren för hälsokliniken på skolan i Medina Salam om eventuell sponsring av ett familjeplaneringsprojekt blev han mycket intresserad och ringde genast upp Solayman Sambou som är en av Gambias experter på området. Han är utbildad barnmorska och informatör när det gäller familjeplanering och kvinnlig omskärelse. Han tyckte det var mycket aktuellt och ville sätta igång direkt. Vi bestämde tid till den 23 januari kl. 15.00. Information skickades på något sätt ut till alla delar av byn.
Men gambisk tid är inte som svensk tid. Klockan 15 kom Solayman och Youspha men inte några fler. Kl. 16 hade några få själar kommit, men 16.30 kom över 100 kvinnor med små barn på ryggen.
Solayman talade direkt till kvinnorna på deras eget språk. Det var många som kände honom från tidigare och det blev en mycket livfull diskussion. De talade bl.a. om olika sätt för att förhindra graviditet. En del trodde på övernaturliga fetischer som man knöt runt magen. En del menade att om man ammade så blev man inte gravid. Men en del kände också till att det fanns konomer och p-piller. Männen var inte så intresserade av familjeplaneringen. Kvinnorna fick information vilka möjligheter som fanns och att det var gratis. Alla kvinnor var redan vana att åka in till Gunjur på mödravårds- och barnavårdcentralen. Då skulle de också kunna passa på att ta ett samtal med barnmorskan där.
Många var oroliga vad som skulle hända med kroppen och om man inte skulle kunna bli gravid igen. Andra var oroliga för vad deras man skulle säga. Åter andra tyckte att man behöver ju inte tala om det för sin man. Alla var överens om att det var kvinnorna som fick bära det tunga lasset som att föda barn vart och vart annat år, ha ett barn på ryggen och ett barn i magen och samtidigt sköta allt i hemmet, passa upp man och barn, tvätta kläder, matlagning, diskning, städning och trädgårsarbete. Många av männen var arbetslösa men förväntade sig ändå att kvinnorna skall göra allt. Med färre barn skulle man också få bättre råd till mat och kläder samt utbildning för barnen. Kvinnorna ville gärna träffas igen för att få veta mer. Fatu, lilla Metas mamma hade redan bestämt sig att delta i familjeplaneringsprogrammet.
Efter mötet följde Solayman och Yusupha med hem till oss för att planera en forsättning av familjeplaneringsprogrammet samt göra ett budgetförslag till ett projekt som Göteborgs Zontaklubb III skulle kunna sponsra.
Fortsättning av familjeplanerings programmet i Medina Salam
Sedan Göteborgs Zontaklubb III beslutat att sponsra familjeplaneringsprogrammet i Medina Salam utsågs barnmorskan Solayman Sambou som projektledare med tidigare erfarenheter av projekt inom familjeplanering, och som medhjälpare farmacepten Yusupha Fattu, som också förestår byns medicinska klinik. Till deras hjälp fanns Awa Jatta som är klinikens ”allt i allo”.
Många vuxna i byn har aldrig gått i skola och kan inte läsa. För att få ut budskapet om familjeplanering var det därför viktigt att känslomässigt förankra budskapet. Det gällde att ta vara på de muntliga berättartraditionerna som redan fanns i byn.
Budskapet skulle känslomässigt förankras (community sencitization) på två ben. Det ena benet var de traditionella berättarna (traditional communicators) vilka genom dramatisering berättar eller sjunger sitt budskap vid bröllop och namngivningseremonier eller andra sammankomster i byn. Det andra benet skulle vara andra viktiga personer som kvinnorna kände förtroende för sk. Peer Health Educators (PHE). Dessa PHE skulle förstärka informationen från de traditionella berättarna.
Först skulle Yusupha och Awa identifiera 6-7 traditionella berättare i byn. Sedan samla dem till ett informationsmöte och förhöra sig om de ville vara med i familjeplanerings projektet. Dessa 7 kvinnor var mycket medvetna och tyckte det skulle bli intressant. Två heldagar, söndagen den 12 mars och lördagen den 18 mars, kl.10 – 16 avsattes för workshop. Då skulle kvinnorna bli bjudna på frukost, middag och förfriskningar.
Workshop
Steg 1.
Tidigt på söndagsmorgonen den 12 mars åkte Awa med de lokala transporterna till marknaden i den större orten Brikama som ligger 25 km bort. Eftersom det hade varit en del oklarheter vid beräkningen av budgeten för projektet var den nu mycket slimmad. Awa fick därför endast D400 (135 kr) med sig för att inhandla middagsmat (inkl. ved) till 11 personer. Hon hade sprungit runt på marknaden och haft svårt att få pengarna att räcka. ”Next time you must give me more money!” Jag tyckte riktigt synd om henne och lovade att nästa gång tar vi min bil och åker dit tillsammans.
Efter det att kvinnorna fått sin frukost och Solayman hälsat alla välkomna gick kvinnorna igenom hur de tänkte framföra sina sånger och drama och vad som skulle vara med i dem.
De framförde då olika scener som visade på hur jobbigt kvinnorna hade det hemma med att städa, tvätta och laga mat. Mannen är ute och kommer hem och förväntar sig att allt skall vara klart. De får för lite pengar från sin man. De har för många barn och barnen är sjuka och allt ska kvinnorna klara av. Scenerna utmynnar i att de måste gå till kliniken och prata om familjeplanering. Men mannen är emot det hela.
Sedan ville Solayman införa viktiga ”signalord” om vad familjeplanering var för något. Dessa signalord skulle förklaras, förtydligas, upprepas och komma fram i alla berättelserna.
Vad är familjeplanering? Familjeplanering är till för familjens bästa. Genom familjeplanering kan man själv bestämma när man vill ha barn och hur många barn man vill ha. På så vis mår familjen bättre och får bättre råd och tid att ta hand om hela familjen.
· Vilka olika metoder finns det vid familjeplanering? Här gick han igenom allt från kondom, p-piller varje dag, p-spruta för tre månader, spiral, operera bort livmodern och t.o.m. sk. dagen efter piller (vilka man endast kunde få om man blivit våldtagen).
· Vem behöver dessa tjänster? - Alla som kan bli gravida.
· När behöver man dessa tjänster? - När man inte vill bli gravid just nu.
· Hur fungerar dessa metoder? Här hade Solayman en ordentlig genomgång hur de olika metoderna och hur kvinnan fungerade. Även problem som kunde tillstöta.
· Var kan man få hjälp med detta? Genom att först gå till kliniken i byn och sedan till barnmorskemottagningen i Gunjur kan alla få hjälp. Dessutom är allt gratis!
Nya scener framfördes där dessa viktiga signalord tydligt framgick.
Ex 1. En ensam kvinna sitter med sina sjuka barn. Hon saknar pengar och har en make som är helt oförstående. Då får de besök av en sk. Traditional Birth Attendence (TBA) som ifrågasätter deras situation.
- Varför går ni inte till kliniken och får hjälp med familjeplanering?
- Vi använder traditionella metoder. Vi går till ”marabomannen”. Det är dyrt att gå till kliniken och vi har inga pengar.
- Skaffa inte fler barn! Preventivmedel är gratis i Gambia.
- Det är bra med många barn för då hjälper de oss när vi blir gamla.
TBA förklarar fördelarna med att inte ha så många barn och vad som händer med barnen när de blir för många. Pengarna räcker inte till mat och kläder. Barnen blir sjuka och far vind för våg.
- Titta hur det ser ut här!
- Låt oss lyssna på TBA om vad familjeplanering är.
Efter en ordentlig genomgång undrar maken om det inte är risk att hustrun då blir ”lösaktig”.
- Familjeplanering är till för familjens bästa. Det betyder inte att man skall sluta föda barn utan att man kan bestämma när man vill ha barn. Ni kan vänta flera år om ni vill innan nästa barn ska komma.
Efter en lång diskussion blir föräldrarna positiva och beslutar sig för att gå till kliniken och lära sig om familjeplanering.
Ex 2 Kvinnan är förtvivlad över att barnen har feber och kräks. Mannen tittar på. Då kommer dottern hem från skolan och berättar att hon har blivit utestängd från skolan eftersom föräldrarna inte har betalt skolavgiften. Det blir en lång diskussion mellan föräldrar och barn. Dottern vill gå i skolan men föräldrarna har inte pengar till skolavgiften. De sjuka barnen behandlas med heligt vatten och traditionella mediciner.
Då kommer TBA och säger att problemet är att ni har för stor familj och förklarar orsakerna till sjukdomarna. Föräldrarna anser att barnen är guds välsignelse och tror att sjukdomarna beror på att andra är avundsjuka på dem för att de har så många barn.
TBA uppmanar dem att gå till kliniken med de sjuka barnen. Till slut går föräldrarna med på det.
Ex 3. Kvinnan kommer med sitt sjuka barn till kliniken. Sköterskan får reda på att barnet har varit sjukt i 6 veckor.
- Varför har ni inte kommit tidigare?
- Vi har använt traditionella mediciner.
- Hur många barn har ni?
- 10 och jag väntar det 11:e.
- Titta hur du ser ut! Du är ung men verkar redan gammal.
- Men jag blir ung när mina barn blir stora och kan hjälpa mig.
- Har du hört talas om familjeplanering?
Sköterskan berättar och förklarar vad familjeplanering är . Det blir en lång diskussion och sköterskan ber henne komma tillbaka med sin man om han inte förstår. Kvinnan går hem för att prata med sin man.
Ex 4. Kvinnan och mannen sitter och äter frukost tillsamman. det är rent och snyggt och allt är bra. Kvinnan ser ung och vacker ut.
- Vi har få barn så vi kan ha det bra. Vi har det mycket renare än andra.
- Det var bra med familjeplanering. Nu kan vi göra allt detta för barnen.
De får besök av TBA som ger dem beröm. Alla är glada. Barnen är friska. Det finns mat till familjen och pengar till skolavgifter. Det går t.o.m. att spara pengar.
.Alla var överens om att familjeplanering var viktig för familjen och framför allt för kvinnan. Med färre barn orkar hon mer, är frisk, blir glad och känner sig ung och vacker.
- Mamma mår bra!
- Pappa mår bra!
- Barnen mår bra!
- Hela ”compounden ” mår bra!
Solayman talade om kvinnans rättigheter. Det är kvinnan som bär barnet i sin kropp. Det är en kvinnas rättighet att bestämma när hon vill bli gravid.
Gambia styrs av tre lagar. Den internationella lagen, den traditionella lagen och den konstitutionella lagen. När det gäller hälsan så är det den internationella lagen som står över andra lagar. Det är en mänsklig rättighet.
En kvinna uttryckte det så här: ”This is not family planning. It is help yourself planning!”
Dagen avslutades med att Awa serverade Gambias nationalrätt, benacin med ris, kött och grönsaker.
--------------------
Tidigt på lördagen den 18 april åkte Awa och jag till marknaden i Brikama för att inhandla dagens middagsmat. När vi kom var det redan fullt med kvinnor som skulle göra dagens inkö. Det var mycket trångt och det doftade från människor, kryddor, frukter och fisk. Awa gick med bestämda steg för att köa hos slaktaren medan jag väntade i skuggan för det var redan ganska varmt. Fullastade med varor återvände vi till Medina Salam. Där gällde det att hitta ved till rätt pris för Awa var mycket noga med det.
Efter frukost repeterades tidigare inövade scener. Solayman poängterade fem delar som var viktiga för familjen: 1.utbildning, 2.kläder, 3.hälsan, 4.mat och 5.bostad. För att få mer information skulle folk uppmuntras till att lyssna på radio och se på TV (om det fanns).
Sedan var det dags att framföra olika sånger om familjeplanering. Kvinnorna hade då delat upp sig så att det fanns en försångare som sjöng solo och sedan svarade de andra i kör samtidigt som alla höll rytmen genom långsam handklappning. Det var mycket vackert och suggestivt.
EX 1.
Solo: Om man inte går till familjeplaneringen är det stökigt i compounden.
Alla: Låt oss gå till familjeplaneringen. Det ger oss god hälsa och lycka.
Solo: Om man inte går till familjplaneringen blir det bråk i familjen.
Alla: Låt oss gå till familjeplaneringen. Det ger oss god hälsa och lycka.
Solo: Om man inte går till familjplaneringen blir det för många barn.
Alla: Låt oss gå till familjeplaneringen. Det ger oss god hälsa och lycka.
Solo: Om man inte går till familjplaneringen räcker inte pengarna till.
Alla: Låt oss gå till familjeplaneringen. Det ger oss god hälsa och lycka.
Solo: Om man inte går till familjplaneringen blir vi snart sjuka och gamla.
Alla: Låt oss gå till familjeplaneringen. Det ger oss god hälsa och lycka.
Ex 2.
Solo: Låt oss följa familjeplaneringen
Alla: Då blir allt bättre.
(Räknar sedan upp alla fördelar med familjeplanerin)
Alla: Då blir allt bättre.
I sina sånger tar de upp alla problem som kvinnorna har. De ska göra allt hemma med mat, barn och hus. Mannen är borta och kvinnan blir sliten. Om man däremot går till familjeplaneringen får kvinnan tid för sig själv. Hon kan hålla sig ren och snygg, känner sig yngre, blir mer attraktiv för mannen och han kommer till henne.
Kvinnorna i gruppen vet vad de sjunger och talar om. De har själv upplevt detta. De talade om alla sina problem med att klara familjen. Om hur liten förståelse det fanns hos männen. Och hur slitna de hade känt sig. En kvinna berättade hur jobbigt det var att få ett nytt barn innan det andra kunde gå. Efter det att hon sedan fött tvillingar gick hon till familjeplaneringen. Nu hade hon väntat fyra år innan nästa barn kom. Hon var nu mycket nöjd.
Mannen är ofta ett hinder i familjeplaneringen. De berättade om kvinnor som samtidigt som de gick till marknaden, i smyg gick till barnmorskan i Gunjur och tog en spruta. Man behöver inte ha tillåtelse från sin man och allt är gratis!
Innan workshopen avslutade tryckte Solayman på hur viktigt det var att de fick med punkterna om vad familjeplanering är, varför, vem behöver, var finns det, olika metoder, hur och när samt att allt är gratis.
De traditionella berättarna ska inte vara sexualrådgivare utan de ska väcka människorna, få dem att tänka i andra banor. Visa att det finns något de kan göra för att förbättra sin situation och visa vart de kan vända sig.
Vid utvärderingen av workshoppen var alla mycket glada och tacksamma mot Göteborgs Zontaklubb III som hade gjort detta möjligt. De önskade att de skulle få möjlighet att åter få träffas för att vidmakthålla sina kunskaper. Samtidigt önskade de medel till rekvisita och kläder som kunde behövas när de skulle spela upp sina scener.
---------------
Steg 2.
Utbildning av Peer Health Educators (PHE)
Jag var tvungen att åka hem den 23 april men utbildningen av Peer Health Educators (PHE) kommer förhoppningsvis igång så snart som möjligt. Youspha och Awa fick i uppdrag att utse tänkbara PHE-kandidater. Dessa PHE skall förstärka informationen från de traditionella berättarna. Pengar finns avsatta för två workshops som Solayman kommer att ta hand om.
Margareta Lindquist 2009-05-20
Mariama, vaktmannens fru som i våras fick sitt fjärde barn (lille Lars) har sagt till sin man att nu vill hon inte ha fler barn. Jag åkte med henne till barnmorskan på kliniken i Gunjur där hon efter en djupintervju fick en p-spruta som skulle vara i 3 månader. Hon fick ett kort med sig hem och tid för återbesök. I Gambia finns det tillgång till de flesta preventilmedel och allt är numera gratis.
När jag talade med Yusupha Fattu, föreståndaren för hälsokliniken på skolan i Medina Salam om eventuell sponsring av ett familjeplaneringsprojekt blev han mycket intresserad och ringde genast upp Solayman Sambou som är en av Gambias experter på området. Han är utbildad barnmorska och informatör när det gäller familjeplanering och kvinnlig omskärelse. Han tyckte det var mycket aktuellt och ville sätta igång direkt. Vi bestämde tid till den 23 januari kl. 15.00. Information skickades på något sätt ut till alla delar av byn.
Men gambisk tid är inte som svensk tid. Klockan 15 kom Solayman och Youspha men inte några fler. Kl. 16 hade några få själar kommit, men 16.30 kom över 100 kvinnor med små barn på ryggen.
Solayman talade direkt till kvinnorna på deras eget språk. Det var många som kände honom från tidigare och det blev en mycket livfull diskussion. De talade bl.a. om olika sätt för att förhindra graviditet. En del trodde på övernaturliga fetischer som man knöt runt magen. En del menade att om man ammade så blev man inte gravid. Men en del kände också till att det fanns konomer och p-piller. Männen var inte så intresserade av familjeplaneringen. Kvinnorna fick information vilka möjligheter som fanns och att det var gratis. Alla kvinnor var redan vana att åka in till Gunjur på mödravårds- och barnavårdcentralen. Då skulle de också kunna passa på att ta ett samtal med barnmorskan där.
Många var oroliga vad som skulle hända med kroppen och om man inte skulle kunna bli gravid igen. Andra var oroliga för vad deras man skulle säga. Åter andra tyckte att man behöver ju inte tala om det för sin man. Alla var överens om att det var kvinnorna som fick bära det tunga lasset som att föda barn vart och vart annat år, ha ett barn på ryggen och ett barn i magen och samtidigt sköta allt i hemmet, passa upp man och barn, tvätta kläder, matlagning, diskning, städning och trädgårsarbete. Många av männen var arbetslösa men förväntade sig ändå att kvinnorna skall göra allt. Med färre barn skulle man också få bättre råd till mat och kläder samt utbildning för barnen. Kvinnorna ville gärna träffas igen för att få veta mer. Fatu, lilla Metas mamma hade redan bestämt sig att delta i familjeplaneringsprogrammet.
Efter mötet följde Solayman och Yusupha med hem till oss för att planera en forsättning av familjeplaneringsprogrammet samt göra ett budgetförslag till ett projekt som Göteborgs Zontaklubb III skulle kunna sponsra.
Fortsättning av familjeplanerings programmet i Medina Salam
Sedan Göteborgs Zontaklubb III beslutat att sponsra familjeplaneringsprogrammet i Medina Salam utsågs barnmorskan Solayman Sambou som projektledare med tidigare erfarenheter av projekt inom familjeplanering, och som medhjälpare farmacepten Yusupha Fattu, som också förestår byns medicinska klinik. Till deras hjälp fanns Awa Jatta som är klinikens ”allt i allo”.
Många vuxna i byn har aldrig gått i skola och kan inte läsa. För att få ut budskapet om familjeplanering var det därför viktigt att känslomässigt förankra budskapet. Det gällde att ta vara på de muntliga berättartraditionerna som redan fanns i byn.
Budskapet skulle känslomässigt förankras (community sencitization) på två ben. Det ena benet var de traditionella berättarna (traditional communicators) vilka genom dramatisering berättar eller sjunger sitt budskap vid bröllop och namngivningseremonier eller andra sammankomster i byn. Det andra benet skulle vara andra viktiga personer som kvinnorna kände förtroende för sk. Peer Health Educators (PHE). Dessa PHE skulle förstärka informationen från de traditionella berättarna.
Först skulle Yusupha och Awa identifiera 6-7 traditionella berättare i byn. Sedan samla dem till ett informationsmöte och förhöra sig om de ville vara med i familjeplanerings projektet. Dessa 7 kvinnor var mycket medvetna och tyckte det skulle bli intressant. Två heldagar, söndagen den 12 mars och lördagen den 18 mars, kl.10 – 16 avsattes för workshop. Då skulle kvinnorna bli bjudna på frukost, middag och förfriskningar.
Workshop
Steg 1.
Tidigt på söndagsmorgonen den 12 mars åkte Awa med de lokala transporterna till marknaden i den större orten Brikama som ligger 25 km bort. Eftersom det hade varit en del oklarheter vid beräkningen av budgeten för projektet var den nu mycket slimmad. Awa fick därför endast D400 (135 kr) med sig för att inhandla middagsmat (inkl. ved) till 11 personer. Hon hade sprungit runt på marknaden och haft svårt att få pengarna att räcka. ”Next time you must give me more money!” Jag tyckte riktigt synd om henne och lovade att nästa gång tar vi min bil och åker dit tillsammans.
Efter det att kvinnorna fått sin frukost och Solayman hälsat alla välkomna gick kvinnorna igenom hur de tänkte framföra sina sånger och drama och vad som skulle vara med i dem.
De framförde då olika scener som visade på hur jobbigt kvinnorna hade det hemma med att städa, tvätta och laga mat. Mannen är ute och kommer hem och förväntar sig att allt skall vara klart. De får för lite pengar från sin man. De har för många barn och barnen är sjuka och allt ska kvinnorna klara av. Scenerna utmynnar i att de måste gå till kliniken och prata om familjeplanering. Men mannen är emot det hela.
Sedan ville Solayman införa viktiga ”signalord” om vad familjeplanering var för något. Dessa signalord skulle förklaras, förtydligas, upprepas och komma fram i alla berättelserna.
Vad är familjeplanering? Familjeplanering är till för familjens bästa. Genom familjeplanering kan man själv bestämma när man vill ha barn och hur många barn man vill ha. På så vis mår familjen bättre och får bättre råd och tid att ta hand om hela familjen.
· Vilka olika metoder finns det vid familjeplanering? Här gick han igenom allt från kondom, p-piller varje dag, p-spruta för tre månader, spiral, operera bort livmodern och t.o.m. sk. dagen efter piller (vilka man endast kunde få om man blivit våldtagen).
· Vem behöver dessa tjänster? - Alla som kan bli gravida.
· När behöver man dessa tjänster? - När man inte vill bli gravid just nu.
· Hur fungerar dessa metoder? Här hade Solayman en ordentlig genomgång hur de olika metoderna och hur kvinnan fungerade. Även problem som kunde tillstöta.
· Var kan man få hjälp med detta? Genom att först gå till kliniken i byn och sedan till barnmorskemottagningen i Gunjur kan alla få hjälp. Dessutom är allt gratis!
Nya scener framfördes där dessa viktiga signalord tydligt framgick.
Ex 1. En ensam kvinna sitter med sina sjuka barn. Hon saknar pengar och har en make som är helt oförstående. Då får de besök av en sk. Traditional Birth Attendence (TBA) som ifrågasätter deras situation.
- Varför går ni inte till kliniken och får hjälp med familjeplanering?
- Vi använder traditionella metoder. Vi går till ”marabomannen”. Det är dyrt att gå till kliniken och vi har inga pengar.
- Skaffa inte fler barn! Preventivmedel är gratis i Gambia.
- Det är bra med många barn för då hjälper de oss när vi blir gamla.
TBA förklarar fördelarna med att inte ha så många barn och vad som händer med barnen när de blir för många. Pengarna räcker inte till mat och kläder. Barnen blir sjuka och far vind för våg.
- Titta hur det ser ut här!
- Låt oss lyssna på TBA om vad familjeplanering är.
Efter en ordentlig genomgång undrar maken om det inte är risk att hustrun då blir ”lösaktig”.
- Familjeplanering är till för familjens bästa. Det betyder inte att man skall sluta föda barn utan att man kan bestämma när man vill ha barn. Ni kan vänta flera år om ni vill innan nästa barn ska komma.
Efter en lång diskussion blir föräldrarna positiva och beslutar sig för att gå till kliniken och lära sig om familjeplanering.
Ex 2 Kvinnan är förtvivlad över att barnen har feber och kräks. Mannen tittar på. Då kommer dottern hem från skolan och berättar att hon har blivit utestängd från skolan eftersom föräldrarna inte har betalt skolavgiften. Det blir en lång diskussion mellan föräldrar och barn. Dottern vill gå i skolan men föräldrarna har inte pengar till skolavgiften. De sjuka barnen behandlas med heligt vatten och traditionella mediciner.
Då kommer TBA och säger att problemet är att ni har för stor familj och förklarar orsakerna till sjukdomarna. Föräldrarna anser att barnen är guds välsignelse och tror att sjukdomarna beror på att andra är avundsjuka på dem för att de har så många barn.
TBA uppmanar dem att gå till kliniken med de sjuka barnen. Till slut går föräldrarna med på det.
Ex 3. Kvinnan kommer med sitt sjuka barn till kliniken. Sköterskan får reda på att barnet har varit sjukt i 6 veckor.
- Varför har ni inte kommit tidigare?
- Vi har använt traditionella mediciner.
- Hur många barn har ni?
- 10 och jag väntar det 11:e.
- Titta hur du ser ut! Du är ung men verkar redan gammal.
- Men jag blir ung när mina barn blir stora och kan hjälpa mig.
- Har du hört talas om familjeplanering?
Sköterskan berättar och förklarar vad familjeplanering är . Det blir en lång diskussion och sköterskan ber henne komma tillbaka med sin man om han inte förstår. Kvinnan går hem för att prata med sin man.
Ex 4. Kvinnan och mannen sitter och äter frukost tillsamman. det är rent och snyggt och allt är bra. Kvinnan ser ung och vacker ut.
- Vi har få barn så vi kan ha det bra. Vi har det mycket renare än andra.
- Det var bra med familjeplanering. Nu kan vi göra allt detta för barnen.
De får besök av TBA som ger dem beröm. Alla är glada. Barnen är friska. Det finns mat till familjen och pengar till skolavgifter. Det går t.o.m. att spara pengar.
.Alla var överens om att familjeplanering var viktig för familjen och framför allt för kvinnan. Med färre barn orkar hon mer, är frisk, blir glad och känner sig ung och vacker.
- Mamma mår bra!
- Pappa mår bra!
- Barnen mår bra!
- Hela ”compounden ” mår bra!
Solayman talade om kvinnans rättigheter. Det är kvinnan som bär barnet i sin kropp. Det är en kvinnas rättighet att bestämma när hon vill bli gravid.
Gambia styrs av tre lagar. Den internationella lagen, den traditionella lagen och den konstitutionella lagen. När det gäller hälsan så är det den internationella lagen som står över andra lagar. Det är en mänsklig rättighet.
En kvinna uttryckte det så här: ”This is not family planning. It is help yourself planning!”
Dagen avslutades med att Awa serverade Gambias nationalrätt, benacin med ris, kött och grönsaker.
--------------------
Tidigt på lördagen den 18 april åkte Awa och jag till marknaden i Brikama för att inhandla dagens middagsmat. När vi kom var det redan fullt med kvinnor som skulle göra dagens inkö. Det var mycket trångt och det doftade från människor, kryddor, frukter och fisk. Awa gick med bestämda steg för att köa hos slaktaren medan jag väntade i skuggan för det var redan ganska varmt. Fullastade med varor återvände vi till Medina Salam. Där gällde det att hitta ved till rätt pris för Awa var mycket noga med det.
Efter frukost repeterades tidigare inövade scener. Solayman poängterade fem delar som var viktiga för familjen: 1.utbildning, 2.kläder, 3.hälsan, 4.mat och 5.bostad. För att få mer information skulle folk uppmuntras till att lyssna på radio och se på TV (om det fanns).
Sedan var det dags att framföra olika sånger om familjeplanering. Kvinnorna hade då delat upp sig så att det fanns en försångare som sjöng solo och sedan svarade de andra i kör samtidigt som alla höll rytmen genom långsam handklappning. Det var mycket vackert och suggestivt.
EX 1.
Solo: Om man inte går till familjeplaneringen är det stökigt i compounden.
Alla: Låt oss gå till familjeplaneringen. Det ger oss god hälsa och lycka.
Solo: Om man inte går till familjplaneringen blir det bråk i familjen.
Alla: Låt oss gå till familjeplaneringen. Det ger oss god hälsa och lycka.
Solo: Om man inte går till familjplaneringen blir det för många barn.
Alla: Låt oss gå till familjeplaneringen. Det ger oss god hälsa och lycka.
Solo: Om man inte går till familjplaneringen räcker inte pengarna till.
Alla: Låt oss gå till familjeplaneringen. Det ger oss god hälsa och lycka.
Solo: Om man inte går till familjplaneringen blir vi snart sjuka och gamla.
Alla: Låt oss gå till familjeplaneringen. Det ger oss god hälsa och lycka.
Ex 2.
Solo: Låt oss följa familjeplaneringen
Alla: Då blir allt bättre.
(Räknar sedan upp alla fördelar med familjeplanerin)
Alla: Då blir allt bättre.
I sina sånger tar de upp alla problem som kvinnorna har. De ska göra allt hemma med mat, barn och hus. Mannen är borta och kvinnan blir sliten. Om man däremot går till familjeplaneringen får kvinnan tid för sig själv. Hon kan hålla sig ren och snygg, känner sig yngre, blir mer attraktiv för mannen och han kommer till henne.
Kvinnorna i gruppen vet vad de sjunger och talar om. De har själv upplevt detta. De talade om alla sina problem med att klara familjen. Om hur liten förståelse det fanns hos männen. Och hur slitna de hade känt sig. En kvinna berättade hur jobbigt det var att få ett nytt barn innan det andra kunde gå. Efter det att hon sedan fött tvillingar gick hon till familjeplaneringen. Nu hade hon väntat fyra år innan nästa barn kom. Hon var nu mycket nöjd.
Mannen är ofta ett hinder i familjeplaneringen. De berättade om kvinnor som samtidigt som de gick till marknaden, i smyg gick till barnmorskan i Gunjur och tog en spruta. Man behöver inte ha tillåtelse från sin man och allt är gratis!
Innan workshopen avslutade tryckte Solayman på hur viktigt det var att de fick med punkterna om vad familjeplanering är, varför, vem behöver, var finns det, olika metoder, hur och när samt att allt är gratis.
De traditionella berättarna ska inte vara sexualrådgivare utan de ska väcka människorna, få dem att tänka i andra banor. Visa att det finns något de kan göra för att förbättra sin situation och visa vart de kan vända sig.
Vid utvärderingen av workshoppen var alla mycket glada och tacksamma mot Göteborgs Zontaklubb III som hade gjort detta möjligt. De önskade att de skulle få möjlighet att åter få träffas för att vidmakthålla sina kunskaper. Samtidigt önskade de medel till rekvisita och kläder som kunde behövas när de skulle spela upp sina scener.
---------------
Steg 2.
Utbildning av Peer Health Educators (PHE)
Jag var tvungen att åka hem den 23 april men utbildningen av Peer Health Educators (PHE) kommer förhoppningsvis igång så snart som möjligt. Youspha och Awa fick i uppdrag att utse tänkbara PHE-kandidater. Dessa PHE skall förstärka informationen från de traditionella berättarna. Pengar finns avsatta för två workshops som Solayman kommer att ta hand om.
Margareta Lindquist 2009-05-20
posted by Meta at 04:56
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home