Never ending story Nov.09

Den 12 nov var det så dags för ”mention” igen vid Brikama High Court. Den nya domaren var på plats. Det visade sig att han var son till min förre advokat. Min advokat var därför orolig att det skulle anses som jäv ifall han dömde till min fördel. Min fil skickades därför vidare till chefsdomaren i Banjul för ev. beslut om ny domare för mitt ärende.
Måndagen den 16 nov. var vi därför i Banjul och min advokat överlämnade en skrivelse till chefsdomaren. Redan på tisdag den 24 nov kom mitt ärende upp i Banjul High Court inför en ny domare. Det beslutades att ett nytt ”mention” skulle bli den 11 januari 2010. Då skall beslut tas om dag för slutlig dom. Den som lever får se….

Lilla Meta forts. Familjeplanering forts.

Torsdag den 5 nov åkte vi så till ögonkliniken i Kanifing (50 km) med lilla Meta, och fick då reda på att de endast hade mottagning för barn på onsdagar. Vid besöket på följande onsdag 11/11 fick hon en ny tid, den 20 januari 2010 för ögonoperation.. Doktorn på kliniken var riktigt sur på Metas mamma för att hon inte hade följt upp med operation i våras. Tyvärr kommer jag inte vara här i januari så det återstår att se om de kommer att åka. Pengar till operationen skall jag lämna till Josupha på skolkliniken.
Lördagen den 14 november var det återsamling för familjeplaneringen. Det kom drygt 50 kvinnor till mötet. Solyman hade kort repettion om familjeplaneringsmetoder. Kvinnorna var mycket intresserade och de flesta verkade hänga med på noterna. Sedan var det de tratitionella berättarnas tur att framföra sina små tablåer och sånger. Det blev mycket fniss och skratt från kvinnorna. Mötet avslutades med att alla bjöds på hemgjord bobay-juice som bekostads av Göteborg Zonta klubb III. Joupha och jag bestämde att vi efter Tabascifirandet (stor muslimsk högtid) skall åka till kvinnokliniken i Gunjur och höra oss för om möjligheten till att få ge kvinnorna p-spruta på kliniken i Medina Salaam.

Bilder

More Back in The Gambia

2009.10.04
Jag kom hit i slutet av regnperioden. Trädgården hade vuxit så den såg ut som en djungel. Trema fick sätta igång och röja så vi fick lite luft melan växterna.
Jaja på stranden hade byggt sig en ny hydda med två små rum och en lten veranda. Hans vakthund har försvunnit, men nu väntar han på att de två små valparna ska växa upp och vakta åt honom. Stranden är jättefin och vågorna ljuvliga. Jag går varje dag ner och badar och sitter och läser i skuggan, för det är mycket varmt uppe hos mig.
Lilla Metas familj hade inte följt upp hennes ögonsjukdom (congenital cataract). Sa att de inte haft pengar fast det är gratis. Endast resan kostar. Igår tog jag upp tråden där vi slutade i april och åkte till Banul för att kolla blod och blogrupp på Meta, inför en ev. operaion. Det tog några timmar och när vi var klara åkte vi till Conny och Benny på Radio Syd och åt lunch. Benny bjöd på stekt smörfisk med stekt potatis. Det var jättegott. T.o.m. Lilla Meta åt med god aptit.
Metas mamma Fatu, som redan fött 11 barn (varav 9 är i livet) sa i våras att hon ville gå med i familjeplaneringsprojektet. Vi åkte då till Gunjur tillsammans med Mariama för att även Fatu skulle få en 3-månaders p-spruta.Tyvärr kunde hon inte få någon spruta för hon hade inget gambiskt ID-kort. När vi var i Serekunda åte vi till polisstationen för att få blanketter. Hon hade ett foto och jag betalade det som det skulle kosta. Tyvärr fanns inte den personen där som utfärdade ID. Hennes bror, som bor i Serekunda lovade då att ordna med resten. Han fick papper och foto och pengar och jag åkte hem till Sverige. Det hade varit väldigt svårt att få fram ett ID-kort. Det hade tagit 4 månader. Nu är Fatu i 7:e månaden och tror att jag ska kunna hjälpa henne att få abort……
Jag har träffat Youspha och Salymon för fortsatt planering av Familjeplaneringsprojektet. På lördag 21 nov har vi kallat till ett uppföljnings- och stormöte för att se vilken respons vi fått.

Back to The Gambia

(OBS. Detta tangentbord har inte svenskt alfabet)
Jag fick skjuts hem av Ebrima Bah. Han varnade mig for att ga in i huset som inte varit stadat sen april. Hela huset var helt invaderat av spindlar. Spindelnaten hamngde som gardiner i hela huset. Jag fick skara mig fram for att hamta lite sangklader for att sova i gasthuset som varit utlanat och stadat. Da gick inte den dorren att oppna. Ebrima och Trema fick bryta sig in med hammare och kofot. Nasta dag provade jag att strta bilen som var helt dod.. Da ringde jag till Ousman i Kartong. Vi fick aka in och till Serekunda och kopa ett nytt batteri. Sedan var det frid och frojd med bilen,men bromsarna tog lite langt ner.Men det gick. Idag har jag fatt bromsarna fixade av Modo i Brikama samtidigt som jag var inne pa High Court for mention. Det blir ny mention den 12 november.....
Forsta veckan har jag stadat och stadat och fort en envis kamp mot alla spindlar. Nu tror jag har fatt bort de flesta och jag kan sova lugnt pa natten. Stadningen har varvats mellan bad i det 31 gradiga vattnet. inte mycket till svalka. Jaja och stranden finns kvar. Det var kul att traffa alla.
Trema har nu sin andra fru i kompounden bredvid. Hon var gravid och har en 4 arig dotter.
Lordagmorgon den 25 okt ropade de utanfor mitt fonster att de behovde hjalp. Jag skyndade mig ut dar satt 2:a hustrun, Yassy och blodde. Mariama och jag korde in denblodande kvinnan till Gunjur Dar fordes hon sedan vidare till Sjuhuset i Brikama. Jag foljde efer ambulansen sa jag skulle veta var det var. Dar lag 5 kvinnor och forlostes pa samma sal. Sjukhuset haller inte med lakan eller sangklade sa allt Yassy hade med sig var nerblodat. Jag skickades hem for att hamta fler klader. Nar Trema och jag var pa vag tillbaka ringde de och sa att hon hade blivit overford till sjuhuset i Banjul sa det var bara att fortsatta dit. Forst holl vi inte pa att bli inslappta. Men sedan fick vi traffa Yassy som lag bakom ett skynke och blodde fortfarande. Det var inte mycket jag kunde gora sa jag akte till mina vanner pa Radio Syd for att avvakta. Sedan ringde Trema och sa att allt var klart. Barnet dog och nar jag sag honom blev jag valdigt tagen. Det var en fullgongen pojke som sakert hade klarat sig med akut kejsarsnitt i Sverige. Moderkakan hade lossnat och barnet fick inte naring. Tragiskt. Modern som fick massor av blodtransfursion blev kvar pa sjukhuset en vecka.
Sedan skulle han begravas och jag fick ta med honom i bilen i en kartong. Samtidigt var vagarna avstangda for nogon hojdare sjulle till flygplatsen. Jag fick krypa fram pa 1:an i en timme. Det blev morkt och vi skulle in i en by som heter Aboko for att begrava pojken i en compound hos slaktingar till modern. Trema hade svart att hitta sa vi korde runt och letade i morkret. Nar vi antligen kom fram var jag sa trott att jag fallde stolen och forsokte vila. Jag kande inte att jag ville ga in till hennes slaktingar for ar att begrava gossen.Vi var alla tagna och trotta nar vi kom hem vid midnatt.